Vi hatar det. Vi vill inte åka hem, men samtidigt vill vi. Usch, det är jättejobbigt. För att lindra smärtan så sjunger och dricker vi! Men inte vin, utan öl och vodka-drinkar. Behövligt. Och nej, man ska eller kan lindra smärta med sprit men det är inte helt fel bland. Vi ska ut och göra Paris, and we're gonna do it good! Ain't kidding ya! (som Jens fått mig att säga)...
Sjungande hjälper alltid! Nu måste vi gå för att hinna med metron! Puss och hej på er!
torsdag 19 november 2009
tisdag 17 november 2009
trevliga tisdagen
Gud hjälpe den som har lite panik över att det bara är 3 dagar tills vi åker ifrån Paris! Eller nåt(?). Kan inte förstå att det är så få dagar kvar. Imorgon har vi varit här i exakt 4 veckor. (läs "aaaah, var tog tiden vägen?"). Ska ju klart bli skönt att tillbaka till vänner, familla och gamla rutiner, men just det "gamla rutiner", hur tråkigt låter inte det egentligen? Det känns lide tradet att komma hem till det i alla fall. Men våra magar blir nog glada. Hm, intressant för er! (Eller inte va?)
Idag på praktiken lekte jag med en unge och lyfte honom och bar omkring med honom och han skrattade så att han nästan kissade på sig (bokstavligt talat). Och helt plötsligt så bara högg det till i ryggen och det kändes ONT. Det ilade i hela nederdelen av ryggen och strålade ner i mitt vänstra ben. Bra Anna, du har precis klämt en jäkla massa nerver och kan inte gå utan att det ser ut som att du har en påle upp i ...
Men inga sura miner här inte, inte visa sig svag! Jag klarade av dagen men ramlade ihop i en hög när jag kom innanför dörren och skulle ta av mig skorna och fick kramp i låret. Kul! Till och med jag skrattar åt det nu trots att jag fortfaranade har ont i ryggen. Allt känns så ironiskt och jävligt typiskt. Åker hem när som helst, men självklart ska jag ha ont i ryggen på flyget i massa timmar! (typ 2 men ändå!). Gud, jag har blivit en dramaqueen..
Äh, ryck upp dig kvinna! Som tur är har jag en stor stark karl som tar hand om mig och lägger varma handdukar på min rygg som lindring, lagar mat till mig och tillåter mig dricka vin på en tisdag. DET kallar jag kärlek, i alla fall för ett "gammalt-gift-homo-hetero-par" i Paris.
Idag på praktiken lekte jag med en unge och lyfte honom och bar omkring med honom och han skrattade så att han nästan kissade på sig (bokstavligt talat). Och helt plötsligt så bara högg det till i ryggen och det kändes ONT. Det ilade i hela nederdelen av ryggen och strålade ner i mitt vänstra ben. Bra Anna, du har precis klämt en jäkla massa nerver och kan inte gå utan att det ser ut som att du har en påle upp i ...
Men inga sura miner här inte, inte visa sig svag! Jag klarade av dagen men ramlade ihop i en hög när jag kom innanför dörren och skulle ta av mig skorna och fick kramp i låret. Kul! Till och med jag skrattar åt det nu trots att jag fortfaranade har ont i ryggen. Allt känns så ironiskt och jävligt typiskt. Åker hem när som helst, men självklart ska jag ha ont i ryggen på flyget i massa timmar! (typ 2 men ändå!). Gud, jag har blivit en dramaqueen..
Äh, ryck upp dig kvinna! Som tur är har jag en stor stark karl som tar hand om mig och lägger varma handdukar på min rygg som lindring, lagar mat till mig och tillåter mig dricka vin på en tisdag. DET kallar jag kärlek, i alla fall för ett "gammalt-gift-homo-hetero-par" i Paris.
lördag 14 november 2009
Lulligt & luddigt
Fredagskvällen blev berikad med mycket schlagerhits och rödvin (säg det på skånska - rövvin... förlåt, dålig humor). Vi gav igen på grannarna ovanför oss, som dunsar och låter mycket, med s k sång/skrik. Men kul hade vi! Utgång blev det sen också. De kända gay-kvarteren är vårt hood. Svängde omkring på lite olika ställen tills det snurrade liite för mycket. Efter vin, öl och baby guinness blir man lite rolig! Men hem åkte vi och tittade på vårt älskade Will & Grace och somnade till slut.
Idag, lördag, vaknade vi och gick upp med aningen tunga huvuden (undra varför?). Lina och Emelie kom hit från Luxemburg (där Emelie praktiserar och Lina bor) och hälsade på denna fina stad. Vi tog en trevlig lunch efter varit inne på Disney-butiken och kollat in lite Hannah Montana-saker. Kul att träffa töserna! Lina har man ju inte sett på år och dar, så glada var vi! (Emelie, vi var glada över att se dig med gummsan).
Efter lämnat dom vid en metro-station gick jag och Jens och tittade på de dyra butikerna där Carrie (från Sex and The City) varit i slutet serien, t ex Dior där hon halkade och tappade ut hela sin väska. Vi gick även förbi Plaza där hon bodde! Kul tyckte vi det var då ja. Aningen nörd-varning, men det kan vi ta!
Väl hemma sen har vi inte gjort mycket. Jag har sett Doobidoo och Jens har handtvättat litta av sina fjalingar, strumpor och skjortor. Han är duktig han! En redig karl skulle jag nog vilja säga!
Jag har även suttit och saknat Malmö en stund. Lite jobbigt måste jag säga. Man vet att det kommer bli skönt att komma hem men sen när man varit hemma ett tag så kommer man tycka att det är tråkigt och längta tillbaka till Paris. Sånt är livet! Störigt är det i alla fall. Man ska ju leva i nuet, och leva livet och göra det nu, för man kommer ändå inte levande ur det!
Idag, lördag, vaknade vi och gick upp med aningen tunga huvuden (undra varför?). Lina och Emelie kom hit från Luxemburg (där Emelie praktiserar och Lina bor) och hälsade på denna fina stad. Vi tog en trevlig lunch efter varit inne på Disney-butiken och kollat in lite Hannah Montana-saker. Kul att träffa töserna! Lina har man ju inte sett på år och dar, så glada var vi! (Emelie, vi var glada över att se dig med gummsan).
Efter lämnat dom vid en metro-station gick jag och Jens och tittade på de dyra butikerna där Carrie (från Sex and The City) varit i slutet serien, t ex Dior där hon halkade och tappade ut hela sin väska. Vi gick även förbi Plaza där hon bodde! Kul tyckte vi det var då ja. Aningen nörd-varning, men det kan vi ta!
Väl hemma sen har vi inte gjort mycket. Jag har sett Doobidoo och Jens har handtvättat litta av sina fjalingar, strumpor och skjortor. Han är duktig han! En redig karl skulle jag nog vilja säga!
Jag har även suttit och saknat Malmö en stund. Lite jobbigt måste jag säga. Man vet att det kommer bli skönt att komma hem men sen när man varit hemma ett tag så kommer man tycka att det är tråkigt och längta tillbaka till Paris. Sånt är livet! Störigt är det i alla fall. Man ska ju leva i nuet, och leva livet och göra det nu, för man kommer ändå inte levande ur det!
fredag 13 november 2009
fredagen den trettonde
"Vilken dag är det idag, vilken dag är det idag, är det freeedag? - Jaaaaaa!"
Trevlig liten trudelutt som sjungs på förskolan. Men ja, fredag it is och jag håller med Jensigrrrl att det börjar bli lite panikigt. Känns inte jättekul att detta är vår sista helg här. Känns faktiskt inte bra alls. Nu har man ju verkligen kommit in i detta vardagliga och lugna och tycker att det känns helt naturligt att gå förbi Moulin Rouge efter jobb varje dag. Man blir lite hemmablind, men det är man säkert hemma i vackra Malmö också.
Nej hörrni, tiden går fort. Just detta att åka iväg på utlandspraktik i trean var nästintill det enda själet att jag valde SPIE, och nu är det snart över! Det är inte så kul att inse. Ja pappsen, "vi ungdomar längtar livet av oss", eller ja, alla gör ju det egentligen. Det gäller bara att se fram emot pensionen, eller? Nej usch. Nu är man ju ung, frisk och stark! I sina lagom bästa år! N'est pas?
Jag köpte en ny dunk på väg hem efter praktiken. Som sagt, sista helgen... Dystert som satan, men jädrans vad vi ska festa loss. Eller kanske bara ha det trevligt på någon mysig bar. Vem vet? Vi får se vad som händer. En sak som är säker det är att vår Paris-låt kommer att spelas på (nästan) högsta volym ikväll, "Min kärlek - Shirley Clamp"!
Trevlig liten trudelutt som sjungs på förskolan. Men ja, fredag it is och jag håller med Jensigrrrl att det börjar bli lite panikigt. Känns inte jättekul att detta är vår sista helg här. Känns faktiskt inte bra alls. Nu har man ju verkligen kommit in i detta vardagliga och lugna och tycker att det känns helt naturligt att gå förbi Moulin Rouge efter jobb varje dag. Man blir lite hemmablind, men det är man säkert hemma i vackra Malmö också.
Nej hörrni, tiden går fort. Just detta att åka iväg på utlandspraktik i trean var nästintill det enda själet att jag valde SPIE, och nu är det snart över! Det är inte så kul att inse. Ja pappsen, "vi ungdomar längtar livet av oss", eller ja, alla gör ju det egentligen. Det gäller bara att se fram emot pensionen, eller? Nej usch. Nu är man ju ung, frisk och stark! I sina lagom bästa år! N'est pas?
Jag köpte en ny dunk på väg hem efter praktiken. Som sagt, sista helgen... Dystert som satan, men jädrans vad vi ska festa loss. Eller kanske bara ha det trevligt på någon mysig bar. Vem vet? Vi får se vad som händer. En sak som är säker det är att vår Paris-låt kommer att spelas på (nästan) högsta volym ikväll, "Min kärlek - Shirley Clamp"!
tisdag 10 november 2009
Litta sådära
Tiden bara rullar på! Det har blivit vardag att vandra runt på gatorna i Paris och framför allt metro:a. Jag måste säga att jag faktiskt tycker om denna staden, men saknar er där hemma i lilla Malmö. Men tycker det känns lite avlägset med Sverige nu när man är här och lever sitt liv här. Man "jobbar", handlar mat, lagar mat, diskar, tvättar, städar och hushåller sig en jäkla massa. Kan det vara vuxenlivet jag beskriver eller är det för skrämmande att inse att man börjar bli vuxen? Ganska maffigt när man tänker på att man lever sitt egna liv flera mil från det "verkliga livet" som man kommer tillbaka till snart, och då kommer det att kännas som att man drömt allting som har med Paris att göra. Nej, jag säger som ett av barnen på dagiset: "tokigt, det är vad det är".
Jens och jag har blivit som ett gammalt gift par, vilket faktiskt blivit lite kul när man tänker efter. Han ska diska på morgonen eftersom jag går upp först och jag får kvällsdisken, vilket egentligen är en dålig deal för då får jag dubbelt så mycket disk, men å andra sidan så lagar Jens middagarna så det går ganska jämt upp. Jag är glad att jag har honom här i alla fall!
Igårkväll efter Jens kommit hem från sin praktik gick vi och storhandlade på Carrefour. Gött att både han och jag är värsta planerarna, så nu har vi middagar till alla dagar denna veckan. Plus att vi skaffade "ICA-kort" fast som då heter "Card Carrefour". Typiskt oss att skaffa sånt som kan ge lite rabatt!
Ikväll ska vi ut och äta middag med Ellen & Ellen. Vi är lediga imorgon eftersom det är någon slags helgdag här nere då. Skönt med lite "mitt-i-veckan-ledigt". Det behövs. På torsdag ska jag hålla i en egen samling med barnen och då ska vi leka med rythminstrument eftersom jag lyckades säga att jag hade trummor hemma.. (som jag vill sälja, någon intresserad?) Det ska bli lite spännande tycker jag nog ändå.
Vad vi ska hitta på imorgon har jag ingen aning om men vi kommer nog på något hyss! Ikväll är det vin (Merlot-dunken) som gäller i alla fall. Har kommit fram till att jag kanske vill läsa någon somelier-kurs (vinkännare) här i "Fnaskrike", i typ Bordeaux. Får ta och titta närmare på det senare.
Jens och jag har blivit som ett gammalt gift par, vilket faktiskt blivit lite kul när man tänker efter. Han ska diska på morgonen eftersom jag går upp först och jag får kvällsdisken, vilket egentligen är en dålig deal för då får jag dubbelt så mycket disk, men å andra sidan så lagar Jens middagarna så det går ganska jämt upp. Jag är glad att jag har honom här i alla fall!
Igårkväll efter Jens kommit hem från sin praktik gick vi och storhandlade på Carrefour. Gött att både han och jag är värsta planerarna, så nu har vi middagar till alla dagar denna veckan. Plus att vi skaffade "ICA-kort" fast som då heter "Card Carrefour". Typiskt oss att skaffa sånt som kan ge lite rabatt!
Ikväll ska vi ut och äta middag med Ellen & Ellen. Vi är lediga imorgon eftersom det är någon slags helgdag här nere då. Skönt med lite "mitt-i-veckan-ledigt". Det behövs. På torsdag ska jag hålla i en egen samling med barnen och då ska vi leka med rythminstrument eftersom jag lyckades säga att jag hade trummor hemma.. (som jag vill sälja, någon intresserad?) Det ska bli lite spännande tycker jag nog ändå.
Vad vi ska hitta på imorgon har jag ingen aning om men vi kommer nog på något hyss! Ikväll är det vin (Merlot-dunken) som gäller i alla fall. Har kommit fram till att jag kanske vill läsa någon somelier-kurs (vinkännare) här i "Fnaskrike", i typ Bordeaux. Får ta och titta närmare på det senare.
söndag 8 november 2009
Lördagskvällen
Jo en sväng till Marais blev det! Vi cruisade runt lite i området och hittade ett ställe med billig öl och med shots för 3 €/st, inte helt fel. Eller är det det? Tequila blev det och med härliga rysningar som eftersmak. Men men, gött var det!
Vidare gick vi för att inte göra slut på alla våra pengar på billig dricka. Kom till ett übergay ställe, där jag inte direkt kände mig som hemma.. Där var en brud där inne som var 40+. Men Jens snackade med en snubbe som bodde i Dublin (som tydligen var väldigt trevlig och snygg), som däremot hade pojkvän så vi stapplade vidare till nästa ställe! En sväng in om OC (Open Café) för att gå på toa. Jordy var inte där eftersom han är i Dominikanska Republiken.
Ellen och Ellen mötte vi upp utanför det stället där det var en manlig strippa sist! Men in kom vi inte för tjejer inte får komma in förrän efter kl 2 (?!!!). Extremt störig regel och idiotsk.. Men vi satte oss på baren bredvid och köpte något att dricka och pratade bl a om våra praktikplatser.
Jag och en av Ellen:arna var trötta så vi kände att det inte var lönt att gå och skaka rumpa. Istället hoppade vi på en buss! Jens och jag hoppade av vid Operan och gick sedan hem därifrån. Köpte kebab på vägen hem.
Måste bara skriva: Satan vad jag saknar Malmös kebab!! Går inte att jämföra..
Idag, söndag, ska vi ta en powerwalk i den parken som jag brukar vara i med barnen i Svenska skolan. Park Monceau tror jag den heter, eller något liknande. Sen är det slappning på hög nivå! Det är ju jubb imorrn.
Vidare gick vi för att inte göra slut på alla våra pengar på billig dricka. Kom till ett übergay ställe, där jag inte direkt kände mig som hemma.. Där var en brud där inne som var 40+. Men Jens snackade med en snubbe som bodde i Dublin (som tydligen var väldigt trevlig och snygg), som däremot hade pojkvän så vi stapplade vidare till nästa ställe! En sväng in om OC (Open Café) för att gå på toa. Jordy var inte där eftersom han är i Dominikanska Republiken.
Ellen och Ellen mötte vi upp utanför det stället där det var en manlig strippa sist! Men in kom vi inte för tjejer inte får komma in förrän efter kl 2 (?!!!). Extremt störig regel och idiotsk.. Men vi satte oss på baren bredvid och köpte något att dricka och pratade bl a om våra praktikplatser.
Jag och en av Ellen:arna var trötta så vi kände att det inte var lönt att gå och skaka rumpa. Istället hoppade vi på en buss! Jens och jag hoppade av vid Operan och gick sedan hem därifrån. Köpte kebab på vägen hem.
Måste bara skriva: Satan vad jag saknar Malmös kebab!! Går inte att jämföra..
Idag, söndag, ska vi ta en powerwalk i den parken som jag brukar vara i med barnen i Svenska skolan. Park Monceau tror jag den heter, eller något liknande. Sen är det slappning på hög nivå! Det är ju jubb imorrn.
torsdag 5 november 2009
Puuh, vad trött man blir!
Jag kom precis hem från "jobb" nu och är helt slut. I morse när jag kom till skolan så kom det in en från den andra förskolan, där det är äldre barn, och frågade om jag kunde hjälpa dom idag för de skulle på skogsutflykt och var en man kort. Jag sa ja utan att veta vad jag gav mig in på...
Jag skulle då ha ansvar för 5 barn i åldrarna 6-8 år och tänkte att det skulle väl inte vara några problem. Det var det egentligen inte heller men trodde inte att de skulle vara så himla spralliga och pratiga och någon till och med lite uppkäftig! Så det var en upplevelse.
Vi skulle då ut i skogen, som kändes precis som bokskogen, Saint Germain eller nåt liknande, och då skulle vi först ta metron till en station och sedan byta till ett RER-tåg, ungefär som ett pågatåg. Vi var jag och 4 andra vuxna och 25 barn som inte var helt fokucerade på att hålla koll på oss ledare, utan kunde stanna och titta på en reklamaffisch och glömma bort allt runt omkring. Jag kände att jag har testat min tålamodsgräns idag i alla fall! Säkert nyttigt, men ack så krävande! Djupa andetag och intala sig själv att de var barn och att dom förstår kanske inte allting än var nödvändigt.
Men i alla fall så kom vi på metron, bytade till RER och kom fram till ett helt underbart stort slott och gick sedan en bit och hade en fantastisk utsikt över Paris. Dessutom sken solen och värmde gott. Vi gick in i skogen genom en allé med stora träd och självklart, nu när det är höst, skulle ju alla barnen stanna upp hela ledet och plocka upp löv från marken och bli alldeles till sig. Visst, dom var fina för de hade ändrat färg och sådär, men lycka till med att få kontakt med en unge som är inne i sin egna lilla värld och gör allt vad dom kan för att ignorera en. Men det gick ju bra till sist.
Väl framme i skogen samlades vi ihop alla barnen medan en förskolelärare snitslade (läs schnitzlade) en liten tipsrunda som barnen skulle gå, i sina gruppen, och jag skulle ju då gå med och ge "ledande frågor" om det skulle bli svårt. Kul! Anna ställa ledande frågor när det är en fråga som lyder: "hur många fingrar har ni tillsammans i gruppen?" Hm.. Räkna bara era fingrar för f*n! Men jag bet ihop och tänkte: "dom är bara barn" och försökte mitt bästa. En unge i min grupp var en riktigt kaxig och moppsig liten dam som hela tiden skulle ifrågasätta mig när jag sa till henne att inte t ex slå sin kompis (?). Barn, dom är väl för härliga!
Efter tipsrundan var det lunch. Alla hade matsäck utom just jag eftersom jag inte visste om att jag skulle dit så alla ledarna delade med sig av sitt. Trevligt gäng. Sen var det lekdags för barnen i skogen där de byggde kojjor och sprang omkring. Var ganska så svårt att hålla koll på de små liven. Hade suttit fint med ögon i nacken, men ja, hönsmamma som man har blivit efter ens egen mor (tack mammsegull) så gick det bra.
På hemvägen sen var jag supertrött, men det var inte barnen. Förstår inte hur de kan ha så mycket energi i de små kropparna! Sjukt. Så det blev en jobbig resa hem, men lärorik måste jag säga. Fick verkligen dom till att lyda mig och inse vad som var rätt och vad som var fel när man åker tåg och metro med andra individer. Känns bra!
Tillbaka på skolan och hinner säga hej till mina små barn på förskolan som skulle hämtas för dagen. Sen var det möte med rektorn och sen ett större möte med alla lärarna på skolan. Gott med fika.
Hemma är jag nu efter en lång dag och är helt slut. Varken Lisa eller Jens är hemma så här är tyst och lugnt. Ska nog ut och äta ikväll eftersom Lisa åker hem i morgonbitti. Men men, så är det!
Jag skulle då ha ansvar för 5 barn i åldrarna 6-8 år och tänkte att det skulle väl inte vara några problem. Det var det egentligen inte heller men trodde inte att de skulle vara så himla spralliga och pratiga och någon till och med lite uppkäftig! Så det var en upplevelse.
Vi skulle då ut i skogen, som kändes precis som bokskogen, Saint Germain eller nåt liknande, och då skulle vi först ta metron till en station och sedan byta till ett RER-tåg, ungefär som ett pågatåg. Vi var jag och 4 andra vuxna och 25 barn som inte var helt fokucerade på att hålla koll på oss ledare, utan kunde stanna och titta på en reklamaffisch och glömma bort allt runt omkring. Jag kände att jag har testat min tålamodsgräns idag i alla fall! Säkert nyttigt, men ack så krävande! Djupa andetag och intala sig själv att de var barn och att dom förstår kanske inte allting än var nödvändigt.
Men i alla fall så kom vi på metron, bytade till RER och kom fram till ett helt underbart stort slott och gick sedan en bit och hade en fantastisk utsikt över Paris. Dessutom sken solen och värmde gott. Vi gick in i skogen genom en allé med stora träd och självklart, nu när det är höst, skulle ju alla barnen stanna upp hela ledet och plocka upp löv från marken och bli alldeles till sig. Visst, dom var fina för de hade ändrat färg och sådär, men lycka till med att få kontakt med en unge som är inne i sin egna lilla värld och gör allt vad dom kan för att ignorera en. Men det gick ju bra till sist.
Väl framme i skogen samlades vi ihop alla barnen medan en förskolelärare snitslade (läs schnitzlade) en liten tipsrunda som barnen skulle gå, i sina gruppen, och jag skulle ju då gå med och ge "ledande frågor" om det skulle bli svårt. Kul! Anna ställa ledande frågor när det är en fråga som lyder: "hur många fingrar har ni tillsammans i gruppen?" Hm.. Räkna bara era fingrar för f*n! Men jag bet ihop och tänkte: "dom är bara barn" och försökte mitt bästa. En unge i min grupp var en riktigt kaxig och moppsig liten dam som hela tiden skulle ifrågasätta mig när jag sa till henne att inte t ex slå sin kompis (?). Barn, dom är väl för härliga!
Efter tipsrundan var det lunch. Alla hade matsäck utom just jag eftersom jag inte visste om att jag skulle dit så alla ledarna delade med sig av sitt. Trevligt gäng. Sen var det lekdags för barnen i skogen där de byggde kojjor och sprang omkring. Var ganska så svårt att hålla koll på de små liven. Hade suttit fint med ögon i nacken, men ja, hönsmamma som man har blivit efter ens egen mor (tack mammsegull) så gick det bra.
På hemvägen sen var jag supertrött, men det var inte barnen. Förstår inte hur de kan ha så mycket energi i de små kropparna! Sjukt. Så det blev en jobbig resa hem, men lärorik måste jag säga. Fick verkligen dom till att lyda mig och inse vad som var rätt och vad som var fel när man åker tåg och metro med andra individer. Känns bra!
Tillbaka på skolan och hinner säga hej till mina små barn på förskolan som skulle hämtas för dagen. Sen var det möte med rektorn och sen ett större möte med alla lärarna på skolan. Gott med fika.
Hemma är jag nu efter en lång dag och är helt slut. Varken Lisa eller Jens är hemma så här är tyst och lugnt. Ska nog ut och äta ikväll eftersom Lisa åker hem i morgonbitti. Men men, så är det!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
